svanhildur

Min kära pappa sa en gång till mig att det är de spontanta festerna som brukar bli bäst och jag kan inte mer än att hålla med! Igår skulle fina Rebecka komma över och hämta en telefon och käka lite mat. Strax innan hon skulle komma ringde Masse så vi bjöd över honom också. Rebecka hade med sig vin och efter att maten (broccoli och "ädelost"-paj- it was awesome!) och vinet tagit slut och vi rett ut hurvida bebisar på BB ligger i vaser eller sängar (Tack Carolina!) förslog Kristian att vi skulle bege oss till kvarterskrogen. Sagt och gjort, det gjorde vi. Är inte säker på att vi kommer komma tillbaka snart igen även om vi hade jävligt trevligt men det känns skönt att veta en kväll man är för bekväm för att bege sig till stan så finns en krog på 5 minuters promenadavstånd...

Jag är frälst. Helt och hållet!
Visst- jag har nog aldrig behövt stå i duschen lika länge som nu men resultatet jag får är ju så galet värt det! Speciellt med tanke på att jag innan var tvungen att tvätta håret 3-4 ggr i veckan mot 2 ggr nu.
Det enda jag inte riktigt förstår är hur mitt hår som innan kan ha varit världshistoriens plattaste börjat bli lockigt. Ja mest lockigt är det ju blött men lite fall är kvar efter det torkat och blivit borstat. Titta bara!

Blött och massa lockigt

 

Torrt och glansigare än någonsin

 

Kommer aldrig använda schampoo igen! Eller duschtvål för den delen... Igår gjorde jag egen "tvål" av olivolja honung och strösocker (för peeling) och min hud har aldrig sett bättre ut! Fortfarande idag är jag len som en barnrumpa! Tom mitt ansikte som är känsligast i världen älskar mig sen jag slutade med tvål. Önskar jag kommit på det här för längesen men det är väl aldrig försent att bättra sig ;)

Så var det det där med att uppdatera sin blogg. Känner att jag inte riktigt kommit in i det än... Kan ju skylla på att vi flyttade för två veckor sedan... Vet inte om det är rättvist att göra det dock då alla lådor var upp-packade två dagar efter att vi flyttade in but still ;)
Kan väl bjuda på lite bilder från vårt nya liv... Lite suddiga men det ger iaf en liten bild om hur vi har det...

Hade en liten romantsik  födelsedagsmiddag med min Josefin förra veckan.


Svårt att se hur fantastiskt ljust och fint vårt kök är. Älskar vårt kök! Lagar massa mat och bakar än mer...


Man kan väl iaf få en liten bild av hur vårt sovrum kanske ser ut här? ;)


Och Melle den finisen trivs hur bra som helst och ÄLSKAR att få vara ute igen. Är borta 12-24 timmar i sträck. Jenny är ju lite snällare mot sin oroliga mamma och kommer tillbaka efter 2-3 timmar och säger hej iaf...

På fredag flyttar jag och Kristian officiellt ihop. Inte en dag för tidigt! Enda trista är att jag dragit på mig en förkylning from hell och är sängliggande. Mycket lägligt. Eller inte. Som tur är har jag varit så peppad inför flytten att jag började packa redan för två veckor sedan. En sån sak är väldigt olikt mig, jag som alltid skjuter upp allt till sista sekunden och får stressa som en tok!

Hur som haver. Jag hoppas vara tillräckligt frisk till helgen annars kommer jag inte kunna vara mycket till hjälp. Å andra sidan kan jag med gott samvete krypa ner i vårt badkar då. Som jag längtat efter det där badkaret! Och vår uteplats. Och det stora köket! Och den fantastiska hallen. Och vår walk-in-closet. Och allt annat ;)


Måste också delge om min natt. Ända sedan jag var liten har en förkylning inneburit galen hosta pga att jag hade kikhosta som spädbarn. Denna hosta har också sedan dess hållt folk i min närhet vakna och tillslut irriterade och arga då de själva inte kunnat sova pga hostan (dundrar värre än en åskstorm I tell you!)

Men så inatt när jag låg vaken och hostade lungorna ur mig hör jag Kristian grymta lite och är beredd på att bli utkörd till soffan så han kan få sova. Men icke! Han börjar lugnande stryka mig över pannan vilket fick mig att på några sekunder att somna om igen...  "Om inte det är kärlek så finns det ingen sån att få på denna jord..."

Eftersom jag ligger hemma nerbäddad och sjuk i soffan så har jag inte mycket bättre för mig än att kolla på TV och surfa runt på nätet och med hösten i antågande känner jag för att ta på mig ett nytt projekt: Lära mig leva naturligt!

Som jag skrev i mitt förra inlägg så satsar jag just nu på att vårda min kropp och hår så naturligt som möjligt. Eftersträvar att i slutändan bara använda mig av saker som jag utan att tveka skulle kunna stoppa i munnen. Huden är ju trots allt vårt största organ och suger åt sig näring som bara den...

Men det var inte det jag skulle prata om nu utan om städtips. Hamnade lägligt nog framför "How clean is your house" mitt i mitt städinspirations-state-of mind. Såg inte hela programmet men fick lära mig att bästa sättet att rengöra fönster på är med såpvatten som man tvättar fönstren med med en ren handduk. Därefter torkar man rent med tidningspapper fuktade med ättika. Bra tips- speciellt nu när vi ska flyttstäda om en vecka!

Andra tipset är för mig och alla andra kattägare där ute. För at få kattlådan att lukta mindre så kan man strö bikarbonat i botten innan man häller på kattsanden. Finns det något bikarbonat inte är bra för?

Hittade dessutom tips på hur man kan rengöra sitt hem här. Känner (förmodligen för första gången i mitt liv) mig peppad på att städa!

Jag har sedan ca 2 veckor tillbaka slutat tvätta mitt hår med schampoo och använder istället bikarbonat och vatten och jag känner mig nästan lite frireligiös! Mitt hår har sålänge jag kan minnas alltid varit platt (läs slickat runt mitt huvud) och hur mycket produkter jag än haft i har jag haft volym max en timma. Tämligen frustrerade!
Inte nog med att det varit platt, det har också extremt fort blivit fett och vem vill gå runt med smutsigt hår? Trodde väl lite att bad hair var mitt öde tills jag läste om no poo och bestämde mig för att prova och jag är helt fast! Inte nog med att håret faktiskt blir rent av något så enkelt som bikarbonat jag har helt plötsligt volym. Massa volym! Och en helt ny struktur på håret som gör att jag kan forma det precis som att jag hade produkter i håret.

Lite naivt trodde jag att jag nu resten av livet kan tvätta håret med bikarbonat och/eller vatten men bikarbonat är basiskt så man behöver återställa ph-balansen i hårbotten efter tvätten vilket lätt görs med en sur efterskölj med exempelvis citronsaft. Bara att köpa hem! Och jag vet inte vad som känns bäst i hela denna historia. Att mitt hår äntligen beter sig och ser ut som jag vill eller att jag gör en enorm insats för miljön genom att inte längre använda schampoo och andra hårvårdsprodukter med kemiska ämnen?!

Kan tipsa om en jättebra hemsida som inte bara skriver om olika naturliga sätt att tvätta sitt hår (inte bara med bikarbonat utan även med tex ägg eller lera samt olika torrschampoon) utan även om hårfärgning, inpackning och styling.

Detta är mitt första steg till en än mer miljömedveten och naturlig livsstil! Next up är att byta ut ansiktstvål, duschtvål, bodylotion och deodorant mot naturliga produkter och när jag känner att jag har koll på hela den biten blir det rengöringsmedlen här hemma som åker ut. Ja jävlar!

Tips på allt om ovan nämnda och egna erfarenheter av liknande livsstil mottages tacksamt!

Tror det är dags att tala lite allvar. Det var ju faktiskt en av mina främsta anledningar till att jag startade bloggen. Jag ville komma ut med mina åsikter (läs belysa alla orättvisor i världen) och de senaste dagarna har jag trillat på flera artiklar som backar mig i min uppfattning om hur grymma människor är mot djur i syfte på att tjäna pengar.

Först ut; kalkonerna. Framavlas för att ge så mycket kött som möjligt. Iofs inget nytt under solen. Älskar Gerard Albers (avelsforskare som tagit fram de nya kalkonerna med större kropp och mindre ben som tillslut inte orkar att bära upp kroppstyngden) uttalande om djur "Vill djur vara lyckliga? Nej, jag tror inte det" Får lust att skrika, slå och kasta saker så de går i tusen bitar när jag läser sånt där men inser att det inte är särskilt konstruktivt... Även om de stackars djuren vi utnyttjar inte skulle eftersträva lycka så kan jag garantera att deras livsmål inte är att lida iaf!



Skildring från en kalkongfarm: "Kalkonerna sträcker på sina krokiga halsar och tittar mot oss. De står tätt, så tätt att det är tveksamt om de skulle kunna röra sig ifall de försökte. En del fåglar har sår på ryggarna och på många av dem hänger vingarna rakt ner. De flesta är smutsiga och snart förstår vi varför. Stallarna rengörs aldrig under kalkonernas livstid och avföringen har vid det här laget bildat ett tjockt lager ovanpå sågspånen. – Fem tusen fåglar, tjugo kilo vardera. Och för varje kilo får jag en euro och tjugo cent, säger Theo. Vi är tysta och kan inte komma på några ytterligare frågor. Theo verkar läsa våra tankar. – Det är ganska gott om plats här ändå. Ni skulle se om en vecka, innan de skickas till slakt. Då står de så här, fortsätter han och pressar armarna mot sidorna och ställer sig på tå och drar in kinderna."

På tal om fjäderfän så pratade jag med min vän Sofia häromdagen vilket gav mig en stor klump i magen. Ja större delen av samtalet var trevligt men en sak hon berättade kan jag inte släppa. Hennes lillasyster spelar fotboll och för att hennes lag ska tjäna extrapengar så plockar de höns. Alltså inte plockar höns som i att de plockar deras fjärdrar utan de är inne i denna gigantiska lada med tusentals hönor och plockar upp stackarna och sätter dem tillsammans i pyttesmå burar. Maria som Sofias syster heter berättade hur jobbigt det var psykiskt i början att göra detta och se hur hönorna led och vilken panik de upplevde men ju längre tid hon stod där så byttes medlidandet tillslut ut mot ilska då de inte slutade picka henne i självförsvar. Vilket jävla jobb! Jag hade ingen aning om detta. Jag har väl aldrig haft större tankar om djurindustrins djurhållning men någonstans har mitt naiva lilla hjärta velat tro att sådana här jobb sköttes av utbildad personal och inte av ungdomsklubbar som vill tjäna snabba pengar. Mitt hjärta blöder för alla stackars djur som varje dag dör för vår skull. Alla djur som inte har rätt till sitt eget liv eller att leva naturligt bara för att mätta våra magar. Till vilken pris? Om du själv äter kött, hur försvarar du det? Vad går du efter när du köper? Pris eller kvalitet?

 

 

 

Igår kom karnevalen till stan. Nja nästan iaf. För andra året i rad bjöds det på humorfestival i Lund och inte mindre än 4 föreställningar hann jag gå på. Första med bla Robin Paulsson sågs med fin kusin, resten med Kristian. Utan konkurrens var Emil Jensen kvällens höjdpunkt! Visste utan tvivel att han är en fantastisk artist men förstod inte riktigt vad han skulle på humorfestivalen att göra men utan att överdriva kan jag ärligt säga att hans föreställning var den jag skrattade allra mest på. Och hjärtligast! Litet smakprov här och här (även om det inte alls ger samma känsla som i en mörk salong).

Enda låten som kördes var Så får du mig ändå. Med risk för att kallas gay av Kristian, kan bara sammanfatta låten som tragiskt vacker. Älskar den!

Efter detta och med en mild form av eufori begav jag mig på födelsedagskalas hos finaste förredetta sambon Fossefin som bjöd på snittar och en gudomlig morotskaka. Värre fredagar har jag haft. Speciellt med tanke på att hela min dag faktiskt började med 90 minuter massage. Joråsåattde...

Har ikväll ätit det godaste jag förmodligen ätit i hela mitt liv och det känns lite malligt att säga att jag själv lagade det med eget ihopkokat recept men screw jante!
Här kommer receptet- do it tomorrow, du lär inte ångra dig!

Recept för 2 personer:
2 steklökar (funkar säkert lika bra med schallottenlök)
1 vitlöksklyfta
2 dl förvällda kantareller
3 dl havregrädde
½ msk balsamvinäger
1 grönsaksbuljong
Lite mjöl om man vill ha lite fylligare konsistens

Hacka lök och vitlök fint och stek upp tillsammans med kantarellerna. Häll i grädde balsamvinäger och buljongen när löken är genomskinlig och låt puttra några minuter.

Vi hade bröd till, utan bröd skulle jag nog dubblerat satsen. Speciellt eftersom den blev så jäkla god ;)

Missförstå mig rätt. Jag älskar mina katter som om de vore mina barn men även en förälders tålamod tryter väl ibland?
Melle har en ful ovana att framåt halv fem, fem på morgonen väcka mig och Kristian genom att på olika utstuderade sätt orsaka oss smärta eller obehag. Det kan va allt ifrån att sätta en klo i stortån till att nafsa på en armbåde eller klappa försiktigt med tassen på ögonlocket. Jag har fått en viss hatkärlek till detta beteende då han allt som oftast lägger sig på en när han ska utsätta oss för sina väckningsförsök. Och till saken hör att Melle ALDRIG annars skulle komma på tanken att lägga sig på en. Hur som haver. Jag har kommit till att acceptera att han väcker oss alldeles för tidigt då man snabbt kan gå upp och skopa upp lite mat och sedan krypa ner i sängen igen. Dvs tills idag! Halv fem satte han igång. Kl fem orkade jag inte mer utan gick upp och matade honom och Jenny. Kl halv sju var han tillbaka igen och mer obstinat än innan. Skriker, hoppar i sängen och välter ner div saker från bokhyllan. Varför? Ingen aning. Han blev utslängd från sovrummet och stod en stund och skrek utanför den plötsligt stängda sovrumsdörren. Det konstigaste av allt är att han hade mat kvar. Kanske var ren tristess, vad vet jag... Väntar nu med skräckblandad förtjusning med vad morgondagen har att bjuda på...

Han kan allt vara lugn och beskedlig också. Ibland...

Jag har nu på kort tid drömt att jag ska gifta mig. I båda drömmarna har detta varit ett oerhört stressmoment. Inte för att jag inte vill gifta mig- tvärtom! Utan för att idén i mina drömmar verkar komma i princip samma dag som bröllopet ska hållas... Och inte verkar det vara en liten tillställning som gå av stapeln heller...

I min första dröm som jag hade för ca 10 dagar sedan skulle jag och Kristian gifta oss i Trollhättan. Vet inte var men jag gissar hemma hos mina föräldrar då resten av drömmen la sitt fokus på just detta hus. Det mest stressiga i denna dröm var att det inte fanns någon mat men gäster i hundratal så mamma och pappa och mina systrar står och fixar litervis med grekisk sallad. Minns att jag var besviken på att det skulle vara maten som blev serverat på vårt bröllop och att vi inte hade någon festlokal att vara i.

Bland gästerna fanns bland annat min mammas ingifta moster som gick bort 2009. Minns att jag tänkte "eftersom detta är en dröm så är det säkert Birgitta som besöker mig på riktigt från andra sidan" Förutom denna tanke så fanns det inga andra tankar om att detta var en dröm. Såfort jag gått ifrån Birgitta så var allt verkligt igen.

Jag åkte häst och vagn med Kristian. Vet inte varför. Kommer bara ihåg att vi hade bråttom och att jag av någon anledning hade min bröllopsklänning på mig. Den var sagolikt vacker men efter färden så var den jättelortig i rumpan och på ryggen så jag skulle inte kunnna ha den på bröllopet. Gick runt med den i famnen och försökte komma på hur jag på kort tid skulle få den ren. Minns också att vi nu var tillbaka hos mamma och pappa fast deras hus var enormt med oändligt många rum och våningar och alla rummen var överfyllda av ungdomar. Fick känslan av att vara på en fritidsgård. Här någonstans när jag irrar omkring vilsen i huset med en smutsig bröllopsklänning vaknar jag.

Dröm två från imorse: Lite samma tema fast totalt olik den första drömmen. Jag och Kristian ska gifta oss. Har dock aldrig kontakt med honom någon gång under drömmen. Jag är stressad för att jag inte vet vad jag ska ha på mig. Har lånat kläder av en gammal klasskompis men det enda av detta som är vitt är ett par höga handskar plus min bh. I övrigt har jag en svart knälång kjol, ett svartvitt linne och en mörkgrön kavaj (wtf?) Har även fått låna massvis med ringar som skaver in i mina fingrar och gör ont. Jag kommer på att jag måste cykla "hem" och hitta något annat att ha på mig. Cyklar förbi mitt gamla dagis i Trollhättan. Det konstiga är dock att det ligger på kanten av en klippa precis vid ett stormande hav. Cyklar in på gården och blir stoppad av en fröken som känner igen mig och vill att jag ska hälsa på en av mina gamla dagisfröknar. Känner inte igen henne alls och hela situationen blir pinsam. Kommer tillslut iväg och cyklar till ett stort hus som verkar vara en blandning mellan hotell och vandrarhem. På bottenvåningen gifter sig folk på löpande band. Lite som en drive through. Och jag upptäcker att ingen av brudarna har klassiska bröllopsklänningar och tanken slår mig att jag skulle kunna ha min gamla rosa balklänning från gymnasiet. Jag springer upp till mitt rum och hittar nyckeln som hänger i en påse på min dörr och låser upp en liten skrubb på andra sidan gången. Där av någon anledning hänger alla mina finklänningar och jag roffar åt mig allihop för att prova vilken som kan passa bäst som bröllopsklänning. Sedan vaknar jag av mitt larm.
Snälla någon. Vad tusan betyder dessa drömmar?

Bloggen har legat nere i 9 månader. Tänkte att det var på tiden att dra igång den igen för jag saknar att skriva av mig men olika omständigheter har gjort att det inte känts passande...
Borde väl starta med att avsluta vår USA-resa men det känns som det är mest för mig själv för vem bryr sig om det såhär nästan ett år senare? Struntar i den känlan. Bloggen är faktiskt främst för mig för att jag ska kunna titta tillbaka så en sammanfattning av min sista tid i USA blir det iaf ;) Och eftersom jag inte skulle kunna skriva det bättre själv välkomnar jag er till Magdalenas blogg. Hon inte bara skriver väldigt underhållande utan bjuder även på fruktansvärt mycket mer bilder än mig ;) Enjoy!

* Hur man överhuvudtaget roadtripar i USA
* Tillbaka i LA och thanksgivingen vi aldrig fick gå på
* Sista kvällen och utgången som nästan fick oss att missa planet hem
* Hemresan

Efter att ha lämnat Las Vegas styrde vi kosan mot Grand Canyon. De flesta vi träffat under vår tid i USA har vi glatt berättat för att vi efter Las Vegas ska till Grand Canyon men inte ende av dessa har varnat oss för att det är VINTER där. Vi åkte från öknen i sommarkläder och började efter ett tag se något på marken som liknade snö men Viola var i början tvärsäker på att det var salt. Innan i öknen har vi nämligen kört genom gamla sjöar som bara lämnat vitt salt kvar men ju närmare Grand Canyon vi kom desto säkrare blev vi på att det faktiskt var snö. Behöver kanske inte säga att vårt besök i Grand Canyon inte var det längsta?! Men vi såg det vi ville se och det var breathtaking minst sagt! Men note to self, åk dit på sommaren nästa gång så du kan gå på vandringslederna och inte riskera att halka på isen och ramla ner för ett nästan bottenlöst stup...

Kalla men nöjda med utsikten knappade vi in Sedona på GPSen och checkade in på Cedars Resort. Vi hade dock lite problem att hitta stället trots jättebra vägbeskrivning då jag var säker på att det hette Peters Resort. Detta kombinerat med extrem trötthet (och kanske faktumet att vi var i en vortex stad) gjorde att vi bröt ihop fullständigt alla tre när vi skulle checka in. Den söta killen bakom disken lugnade oss dock med att det hände oftare än man kan tänka sig att folk bryter ihop när de ska checka in. Ja vad vet jag :)

Så idag har vi alltså spenderat dagen i underbara Sedona! Stämningen var urmysig och utsikten med de stora röda bergen var fantastisk! Tydligen finns där en massa vortex´s (platser med mycket energi) så hela staden är väldigt hippie. Det finns kostgallerier och psychics precis överallt! Tydligen ska där landa UFO´s med jämna mellanrum också men de missade vi tyvärr ;) Det vi dock hann med var frukost på en riktig amerikansk diner där servitriserna hela tiden gick runt och fyllde på i kaffekopparna, flera fantastiska utsiktsplatser och hikings, helikoptertur för Viola och psychicreading för mig och Magdalena av Chaya.

Natten idag spenderar vi i Phoenix för att imorgon fortsätta tillbaka till Los Angeles. Hoppas där är varmt och soligt så jag hinner få lite färg innan jag kommer hem till kylan i Sverige igen...

Borde väl inte skriva ett inlägg över huvud taget för som alla vet, what happens in Vegas.. ;) Men det är svårt att låta bli att helt utelämna det ;)

Kom till Vegas i torsdags i vår fina hyrbil och checkade in i vårt sagoslott- Excalibur där vi bodde tills igår morse. Under vår helg i Vegas gick vi ut två ggr varav Magdalenas födelsedag i fredags var den galnaste utgången hittills i mitt liv. Det slår tom dagarna i Cairns men kanske inte så konstigt när jag har med min vapendragre Viola från den tiden och Magdalena som jag aldrig kommer hem innan fem på morgonen med när jag är ute med henne ;) För att göra en låååång historia kort: Vi gick ut vid åtta på fredagen och kom hem vid fem på lördag em. Vi hann med åtta barer och en "mellanfest" (var väl tänkt som efterfest men vi fortsatte ut sen igen ;) Behöver kanske inte säga att jag inte gjorde så mycket mer under min tid i Vegas. Jag och Viola gjorde ett litet gästspel i New York New York och åkte berg och dalbana på söndagen. Magdalena däremot hade massor av energi kvar och shoppade halva eftermiddagen. Good for her!

Jag borde vara lika flitig som Magdalena på att uppdatera min blogg men eftersom jag inte är det får ni gärna gå in och läsa den också för att se vad vi har för oss här borta :)

Kör en kort resume av senaste veckan iaf och hoppar lite hur jag vill i tid och rum ;)

Igår lämnade vi till slut San Diego efter en sjukt rolig och händelserik (läs festande) vecka. Vi har hyrt en väldigt fin knallröd bil som nu tagit oss till Palm Springs. Vi bor på Caliente Tropics där tydligen Sinatra och grabbarna hängde back in the days. Idag har vi varit på upptäcksfärd i öknen, närmare bestämt Joshua Tree park. Den var jättehäftig med en massa berg av stenar i olika storlekar som pressats upp ur jorden. Där fanns även en massa kaktusar (som sig bör i en öken). Vi fick rådet att inte köra över tarantellorna men de enda djur vi såg förutom en korp var ödlor...

Ikväll ska vi precis som igår gå och äta på en supergod vegansk restaurang, Native foods som ligger ett par km bort. Can´t wait!

Så hur var då bröllopet undrar alla?! Helt underbart! Borde ha ett eget inlägg om bara det för jag vet inte ens vart jag ska börja... Precis som måndagen spenderade vi tisdagskvällen i Sverigehuset. Eller house of the Swedes som det oftast  kallades med tanke på vårt engelskspråkiga sällskap här :) På onsdagen skulle vi hem till Gregs mamma men vi däckade hemma vid 18 och tur var väl det att vi var utvilade för sedan väntade fest i dagarna tre! Torsdagen bjöd på rehearsal dinner som vi brudar nu är helt överens om även borde införas i Sverige. De närmast brudparet träffas helt enkelt kvällen innan bröllopet och äter och har trevligt och lär känna lite folk. Även kvällen efter bröllopet var det fest. Hawaiitema var det på Greg och Camillas (där de träffades gott folk). Bra skit även det där man kan träffa de flesta från bröllopet även där och prata om allt som hände dagen innan. Tex om bord som går sönder på efterfesten och visa bilder på däckade människor som inte pallade trycket ;)

Men så mycket mer hände ju också förstås. Camilla var så vacker och jag började gråta så fort jag såg henne! De gifte sig ute på en marinbas ( dit jag och Viola aldrig trodde vi skulle komma till då taxichauffören inte hittade) och festen var sedan i lokaler där. God mat, trevligt folk, öppen bar. Vad mer kan man begära? ;) Vi slog klackarna i taket så det blev både en och två efterfester innan jag och Magdalena gick hem den morgonen :) (Viola var vuxen och tog taxi hem "redan" vid 2-3 sådär ;)

Imorgon bär det vidare mot Vegas där vi ska fira Magdalenas födelsedag på fredag. Det kostar att ligga på topp! :)